Intervju med Berlin gratis

---

Kategori: Ockupationer, sociala center & stadskamp

Sommaren 2003 var den varmaste sommaren på länge - då passade givetvis Berlins sossar på att höja inträdesavgifterna på badhusen. Det behövdes pengar till att täcka stadens ekonomiska underskott. Berlins stadssponsrade investeringsbank hade gått i konkurs, var bankrutt och staden måste täcka kostnaderna. I tunnelbanan jagades svartåkarna och i sjukhusen såldes vården ut. Situationen är alltså samma som här, fast mycket längre gången i Tyskland. Välfärdsstaten faller samman, priserna höjs och hyrorna stiger efter de enorma upprustningarna och nybyggandet av Berlins stadskärna. Allt detta under ett socialdemokratiskt styre. Men precis där som här har protester börjat ta form.

Berlins motsvarighet till Öppna Stockholm-kampanjen heter Berlin umsonst - Berlin gratis. De har börjat kampanjer för sänkta priser på badhus och biografer, attackerat den internationella organisationen för reglering av migranter, IOM:s kontor med målarfärg och blockerat tunnelbanans böteskontor dit svartåkarna måste gå och betala. I oktober hölls en demonstration mot nedskärningarna och privatiseringarna i offentliga sektorn. Trots att bara små vänstergrupper arrangerade kom 100 000 personer till manifestationen - och slog alla, inklusive arrangörerna, med häpnad. En grupperna som var med och arrangerade och som också står bakom kampanjen Berlin umsonst är vänsterorganisation, Für eine linke Strömung, Fels (förkortningen betyder "klippa"), en grupp som utvecklades ur den autonoma rörelsen i början av nittiotalet. - Fackföreningsrötterna slöt upp, trots att fackföreningarna inte ville delta i manifestationen, säger Dario Azzelini från Fels.

Manifestationen visade att energin från globaliseringsrörelsen gått att föra över på de lokala sociala kamperna i Berlin. Samarbetet bakom demonstrationen kom ur Berlins Sociala Forum, som bildades under hösten 2003 av Attac och andra sociala rörelser. Fels och andra organisationer med rötterna inom den autonoma rörelsen, som Antifascistische Linke Berlin, ALB, arbetar inom det sociala forumet. Tillsammans har organisationerna lyckats skapa ett socialt center i Kreuzberg. - Vi låg i förhandlingar med staden om ett hus, men när ingenting hände och vi inte fick några klara svar från politikerna så tog Berlins sociala forum och ockuperade det, berättar Dario. Efter det fick vi ett avtal med staden. Attac och sociala forumet i husockupationer - det är tydligt att de flera av de sociala rörelserna har radikaliserats av globaliseringsrörelsen. Attac var den organisation som växte ur globaliseringsrörelsen. Till en början väckte de ganska stort hat från den utomparlamentariska vänstern som kritiserade dem för att inte vara tillräckligt radikala. - Vi gillade inte den inställningen, vi hade också vår kritik men ville inte vara "attac-bashers". Att linjen blev så i Attac speglade bara att den radikala vänstern var osynlig och svag. Men de 10 000 personerna som blev medlemmar i Attac sökte sig dit det hände saker. Idag har många av medlemmarna på basplanet börjat söka nya vägar, de är intresserade av social olydnad och Disobbedienti, säger Dario. Samtidigt som WTO-mötet pågick i Cancun tog tyska Attac och arrangerade gatublockader. Under vintern har de ägnat sig åt solidaritetsarbete kring zapatisterna.

Men det är inte bara Attac som håller på att radikaliseras och förändras. En ny politisk rörelse har också börjat ta form i resterna av den autonoma rörelsen i Berlin, en rörelse som börjar nosa på sociala kamper och lämna den antifascistiska aktivismen som var hegemonisk på 90-talet bakom sig. Den tyska autonoma rörelsen har de senaste åren varit uppdelad i två högljudda fraktioner - båda med rötterna i nittiotalets antiimperialism. Efter murens fall bedrev många antifascister en kampanj mot återförenandet av Tyskland, under parollen "Aldrig mer Stortyskland", och utvecklades under nittiotalet till en strömning som kom att kallas "anti-deutschen", antityskarna. De gick så långt i sin kritik av den tyska nationens nazistiska rötter och den tyska folkliga historien av antisemitism att de började ge Israel sitt helhjärtade stöd. Den andra delen av anti- imperialistiska rörelsen fortsatte ge sitt stöd åt Palestina. Denna konflikt delade den antifascistiska rörelsen. Samtidigt gjorde det stora betonandet på antifascism under hela nittiotalet att all övrig vänsterverksamhet stannade av. - De konkreta kampanjerna mot nazism tog all energi. Det var en nödvändig kamp vid den tiden, men den saboterade också det politiska arbetet, säger Dario.

Med globaliseringsrörelsen kom antikapitalismen och de sociala kamperna återigen upp i den radikala vänsterns diskussion. Genom sina kontakter med svenska AFA började tyska Antifascistische Aktion mobilisera till EU-toppmötet i Göteborg och antikapitalism fick samtidigt allt större utrymme på AFAs seminarier och demonstrationer. Berlin-gruppen delades i en mer teoretisk del, Kritik & Praxis, och en mer praktiskt, Antifascistische Linke, ALB. I början av sommaren 2003 började ALB en gemensam strategisk diskussion tillsammans med Fels och en av de äldre fortfarande existerande och mer anonyma autonoma grupperna "Autopool" om att börja arbeta tillsammans kring vissa teman. Nätverket Act tog sin form. Det organisationerna hade gemensamt, förutom sin autonoma bakgrund, var att de alla var intresserade av att delta i sociala kamper i samhället och ville arbeta för att bredda och göra den radikala vänsterpolitiken mer synbar. Från Berlin tog de sedan kontakt med andra organisationer, som Avanti i Nordtyskland - en organisation som också har sin bakgrund i den autonoma rörelsen och som samarbetade tätt med danska Globale Rödder kring EU-toppmötet i Köpenhamn.

Under European Social Forum i Paris organiserade Act en diskussion för den europeiska utomparlamentariska rörelsen där den italienska postautonoma organisationen Disobbedienti och det nordiska antikapitalistiska nätverket deltog, för att koordinera protester och diskutera koncept som social olydnad. Framför allt kom diskussionen att handla om vad som menades med sociala kamper, vilken roll de radikala vänsterorganisationerna ha och hur de kunde delta i dem. Stämningen och hela diskussionen blev öppen - där de olika organisationerna ville lära sig och lyssna på varandras erfarenheter där alla är i ett rätt trevande stadium. (Se mötesprotokollet nedan)

Den radikala vänstern börjar alltså organisera sig igen i Tyskland. Men de gör det försiktigt. - Det är inte rätt tid just nu att organisera en landsomfattande tysk organisation. En organisation får inte kräva mer i "input" än vad man får ut i "output", säger Dario. Det är ingen ny diskussion för Fels, de har deltagit i den tyska organisationsdebatten i den autonoma vänstern sedan 80-talet. - I samband med IMF-toppmötet i Berlin 1988 samlade den radikala autonoma demonstration 50 000 personer, den var enorm. Men efter toppmötesprotesterna var över, var det samma personer som tidigare som arbetade i de autonoma grupperna. Vi kunde inte få in de som deltog i demonstrationen i våra strukturer, berättar Dario. Händelsen gav upphov till en stor intern diskussion, Heinz-Schenk-debatten, om den autonoma rörelsens brister och problem att föra politik. Gruppen som skrev under pseudonymen Heinz-Schenk, med inlägg som "Vi är inga kampanjnissar" (finns översatt på svenska, se länken nedan) och "De autonoma gör inte fel - de är felet", beslöt att börja bygga en fastare organisations-struktur. Ur detta bildades Für eine linke Strömung. Den autonoma organisationsdebatten fortsatte i antifasciströrelsen, och organisationen Antifascistische Aktion - Bundesorganisation, AA/BO, den viktigaste landsomfattande organisationen under nittiotalet, bildades. Fels deltog till en början i AA/BO, men valde likt många grupper att lämna organisationen. - AA/BO kom ur en liknande organisationsdebatt som Fels. Men vi ville ha en organisation som öppnade upp och försökte organisera nya, medan flera grupper i AA/BO ville stänga strukturen när den väl startats och bara vara koordinerande. Samtidigt pågick ingen gemensam teoretisk diskussion i organisationen. Vi brukade kalla AA/BO skämtsamt för Tysklands största flygbladsdistrosystem, säger Dario.

Istället har Fels sedan nittiotalets början varit en liten lokal organisation i Berlin. Det är främst genom sin tidning, Arranca!, som de kommit att spela en roll i den radikala vänstern. De har samlat på sig många kunniga skribenter och researchers, och fokus var redan från början satt på antikapitalism och sociala frågor såväl som antirasism och internationella händelser. - Vi har i tio år testat oss fram med "trial and error", säger Dario Azzelini. Nu är försöket Act och Berlin umsonst.

Länkar:
http://www.berlin-umsonst.tk/ - Berlin umsonst
http://www.nadir.org/fels/ - Fels
http://arranca.nadir.org/ - Tidskriften Arranca!

Bilder från Berlin umsonst aktioner:
http://de.indymedia.org/2003/10/64537.sh..

Vi är inga kampanjnissar:
http://www.motkraft.net/index.php?view=t..