Sun zi (Sun Tzu) - Krigskonst

Kategori: Strategi & taktik

Planering

[...]

Krigföring är list.

Alltså: Finns förmågan, ge sken av att den inte finns. Finns resurser, ge sken av att de inte finns.

Är du nära, visa avlägsenhet. Är du avlägsen, visa närhet.

Är fienden girig, locka honom. Är han i oordning, anfall honom.

Är han stabil, förbered dig för honom. Är han stark, undvik honom.

Är han arg, reta honom. Är han svag, dominera honom.

Är han vilande, stör honom. Är han samlad, splittra honom.

Anfall där han är minst beredd. Framträd där han minst anar.

Denna strategi bygger på att den inte avslöjas i förväg.

Den som redan före striden kan betraktas som segerherre är den som vid altaret gjorde noggranna beräkningar. Den som redan före striden inte kan betraktas som segerherre är den som vid altaret gjorde vårdslösa beräkningar.

Noggrannhet segrar, vårdslöshet segrar inte. Ännu värre går det för den som inte räknat alls.

På så sätt ser jag vem som kommer att vinna eller förlora.

[...]

Anfallsstrategier

[...]

Att utkämpa ett hundra strider och vinna ett hundra segrar är inte det finaste av det fina. En strategi som ger seger utan strid är överlägsen detta.

Den bästa strategin är att sabotera fiendens planer, den näst bästa att motverka allianser, sedan att segra i strid. Sämst är att angripa städer med ringmurar.

[...]

I strid: Om dina trupper är tio gånger större än fiendens, omringa honom. Om de är fem gånger större, anfall honom. Om de är dubbelt så stora, dela honom.

Är styrkorna lika stora, gå i strid. Är dina trupper färre, undvik honom. Är du underlägsen, fly honom.

[...]

Den som känner sig själv och sin motpart genomgår hundra strider utan fara.

Den som känner sig själv men inte sin motpart förlorar en strid för varje seger.

Den som varken känner sig själv eller sin motpart är dömd att förlora varje strid.

[...]

Manifestationer

Sun Zi sade: Forna tiders skickliga krigare såg först till att de inte kunde besegras och väntade sedan tills dess att fienden kunde besegras.

Oövervinnelighet beror på dig och övervinnelighet på fienden.

Den skicklige krigaren råder därför över sin oövervinnelighet, aldrig över oundvikligheten av fiendens övervinnelighet.

Således sägs det: Man kan råda över segern men inte över tillfället.

Oövervinnelighet bygger på försvar och övervinnelighet på angrepp.

Att bygga taktik på försvar räcker dock inte men att bygga den på angrepp slösar kraft.

Den skicklige försvararen döljer sig i de djupaste dalarna. Den skicklige angriparen rör sig i de öppnaste landskapen.

Man kan alltså skydda sig och ändå segra.

[...]

Den skicklige krigaren försätter sig därför i en oövervinnelig situation och försummar aldrig ett svagt ögonblick hos fienden.

På så sätt är den segrande strategin den att man först segrar och sedan strider medan den förlorande strategin är den att man först strider och sedan söker seger.

[...]

Kraftutnyttjande

[...]

Att styrkorna kan fås att motstå fienden är en fråga om förutsägbarhet.

[...]

I strid möts arméer vanligtvis efter förutsägbara manövrer. Segern, däremot, vinns efter oförutsägbara drag.

Den som behärskar överraskandets konst får därför möjligheter obegränsade som himmel och jord och outsinliga som floderna.

[...]

Stridens kraft bestäms inte av annat än av förutsägbarhet och oförutsägbarhet. Ändå är deras kombinationer fler än som kan uttömmas.

Det oförutsägbara och det förutsägbara livnär varandra och saknar liksom cirkeln ände. Vem förmår utarma dess möjligheter?

[...]

Kraften skall vara uppdämd som i ett spänt armborst och ögonblicket för dess användande som att trycka på avtryckaren.

[...]

Den som är skicklig på att dirigera fienden visar upp sig så att fienden måste följa efter och provocerar så att fienden måste svara.

Aktivera honom med lockelser, vänta in honom med soldater.

[...]

Bräcklighet och soliditet

Sun Zi sade: Den som anländer först till slagfältet för att invänta fienden är utvilad. Den som anländer sist och skyndat sig till striden är uttröttad.

Den skicklige krigaren ser därför till att fienden kommer till honom och aldrig att han kommer till fienden.

Den som lyckas draga fienden till sig gör det genom lockelser och den som lyckas hålla fienden ifrån sig gör det genom att orsaka skador.

Alltså: När fienden är utvilad, trötta ut honom, När fienden är mätt, svält honom, När fienden är stilla, sätt honom i rörelse.

Dyk upp på platser fienden måste skynda sig till. Skynda dig till platser du inte är väntad på.

För att marschera ett tusen kinesiska mil utan att bli trött, marschera där ingen fiende finns.

För att anfalla med garanterad framgång, anfall där ingen försvarar.

För att försvara med garanterad framgång, försvara där ingen anfaller.

Den skicklige anfallarens fiende vet därför inte var han skall försvara.

Den skicklige försvararens fiende vet inte var han skall anfalla

O denna till formlöshet gränsande subtilitet. O denna till ljudlöshet gränsande sekretess.

På så vis kan fiendens öde styras.

[...]

Platsen vi önskar kriga på måste hållas okänd. Hålls den okänd måste fienden förbereda sig överallt. Förbereder han sig överallt får vi en utspridd fiende.

Stärker han framsidan försvagas baksidan. Stärker han baksidan försvagas framsidan. Stärker han till vänster försvagas han till höger. Stärker han till höger försvagas han till vänster.

Förbereder han sig överallt är han svag överallt.

Den utspridde är den som tvingas förbereda sig. Den samlade är den som tvingar den andre att förbereda sig.

[...]

Även om fienden är samlad kan han fås att inte strida.

Granska honom för att få reda på förhållanden att planera efter. Tvinga honom till handling och studera hans rörelsemönster. Tvinga honom att formera sig och iaktta var han är trög och rörlig. Reta honom och se var han är mångtalig och fåtalig.

Den optimala formationen är den som framstår som formlös; så formlös att varken infiltratörer kan genomskåda eller kännare begripa den.

På så sätt genomförs taktiken framgångsrikt bland massorna utan att de kan förstå sig på den.

Alla kan uppfatta att min taktik är framgångsrik men ingen begriper min strategi.

Lyckade operationer upprepas inte eftersom strategin kan varieras i det oändliga.

Mina formationer är som vatten i rörelse, de undviker höjder och söker sig mot sänkor.

Armén formeras så att det solida undviks och det bräckliga angrips.

Vatten skapar sitt flöde genom att anpassa sig till terrängen. Armén skapar sin seger genom att anpassa sig till fienden.

Liksom vatten bör armén sakna fast form.

Gudomlig är den som segrar genom att förändra sig efter fienden.

Det är inte alltid ett och samma av de fem elementen som är förhärskande och det är inte alltid samma årstid. En dag kan vara kort och lång och månen kan vara i nyet eller i nedan.

Manövrer

[...]

Utan vetskap om andra furstars planer kan inte allianser ingås.

Utan vetskap om berg och skogar, pass och kullar, sumpmarker och träsk kan inte armén förflyttas.

Utan hjälp av lokala vägvisare kan inte terrängens fördelar utnyttjas.

[...]

En armé kan berövas sin stridsmoral och en general sin vilja.

I gryningen är armén aktiv, på dagen trög, i skymningen undfallande.

Den skicklige strategen undviker därför en aktiv armé och angriper en trög eller undfallande armé.

En sådan är medveten om stridsmoralens dygnsrytm.

Att med behärskning invänta kaos, att med lugn invänta kalabalik är att bemästra viljan.

[...]

Omringa inte utan att lämna en utväg. Pressa inte en desperat fiende.

[Not. Tanken bakom detta utvecklas lite mer i ett lösryckt uttalande, som också antas härröra från Sun Zi, vilket citeras i förordet till försvarhögskolans svenska utgåva av krigskonst. Det uttalandet lyder såhär: "Ett vilddjur kämpar mer om det är trängt. Detta gäller än mer för människor. Om de får för sig att de håller på att gå en oundviklig död till mötes kommer de säkerligen att besegra oss. Om vi däremot låter några av dem fly genom vattendraget förvissar vi dem om att de har en chans att överleva. Detta gör att de återstående kommer att avundas de som flytt och helt förlora sin stridsmoral. När hälften gått över slår vi till."]

Terräng

Sun Zi sade: Det finns tillgänglig, enkelriktad, stödjande, snäv, hög och fjärmande terräng.

Terrängen där jag avancerar mot fienden och fienden mot mig kallas tillgänglig. I denna terräng, var först med att besätta höjder, solsidan samt att lokalisera försörjningsvägar. Dessa kommer till gagn i strid.

Terrängen som efter avancemang är svår att återtaga kallas enkelriktad. I denna terräng kommer strid mot en oförberedd fiende att sluta med seger. Är fienden förberedd däremot, och striden förloras, är det svårt och till ingen nytta att retirera.

Terrängen som varken jag eller fienden vill lämna kallas stödjande. Fastän fienden utmanar mig avancerar jag inte i denna terräng. Hellre retirerar jag och slår till först när fienden kommit halvvägs ut.

Vad gäller snäva pass intar jag dem först, befäster dem och inväntar fienden. Har fienden redan intagit ett pass och befäst det följer jag inte efter. Jag följer efter bara om ingen befästning finns.

Vad gäller höjder intar jag dem först, besätter högsta punkten, solsidan och inväntar fienden. Har fienden redan intagit dem lockar jag ned honom. Gå inte upp efter honom.

Fjärmande terräng utjämnar styrkan och försvårar utmaning till strid. Striden blir inte till gagn.

Dessa sex skall tagas i beaktande när det gäller terräng.

[...]

Terrängen är soldatens stöd. Den duglige generalen karaktäriseras av att han segrar genom att läsa fienden och utnyttjar geografiska variationer och avstånd.

Den som behärskar dessa när han drager ut i krig kommer att segra. Den som inte behärskar dessa när han drager ut i krig kommer att förlora.

[...]

Den som kan kallas duglig krigare av klassiskt snitt kan hos fienden orsaka upplösning mellan förtrupp och stödtrupp, mellan stora och små enheter, mellan elittrupper och vanliga soldater och mellan överordnade och underordnade. När fiendens soldater är splittrade ser han till att de inte kan samla sig. När fiendens soldater är samlade ser han till att de inte kan organisera sig.

Enad kommer fienden att avancera. Splittrad kommer fienden att förbli stående.

Jag ställer mig frågan: Hur reagera på en armé mobiliserad för attack? Svaret är: Gör honom medgörlig genom att lägga beslag på något han åtrår.

Hastighet är avgörande i krig. Utnyttja att den andra inte hinner med, Använd oförutsedda vägar och Anfall där han inte är beredd.

[...]