Litet häfte om sexism

Kategori: Feminism & kvinnokamp

Nyttig läsning för vänstergrabbar.

Denna text är skriven av män huvudsakligen för män. Syftet är att presentera feminismen kortfattat för män som kanske har ett lite diffust begrepp om antisexistisk teori och praktik.

Varför mansgrupp?

Det mesta som sker i samhället sker på männens villkor. Vårt samhälle är alltså patriarkalt. Det yttrar sig inom snart sagt alla områden-lönepolitik, könsfördelningen på högre samhällsposter, den för många män självklara ledigheten runt älgjakten för att bara ta några uppenbara exempel. Men detta patriarkala förtryck yttrar sig ofta inte så tydligt utan är ofta osynligt och ibland till och med omedvetet. Det är alltså inte bara män med medveten sexistisk machoattityd som förtrycker kvinnor bara för att de är kvinnor, utan det gör tyvärr även män som borde veta bättre. Det vill vi ändra på. Därför har vi bildaten mansgrupp.

Uppfattningen att manliga aktiviteter och tankesätt är normgivande upprätthålls av båda könen i samförstånd. Det är mannen som upprättar hierarkin genom att ständigt placera sig själv i ett överläge. Kvinnans uppgift är att underkasta sig och bekräfta mannens överhöghet. Denna process pågår hela tiden. Den är en så inarbetad del av vår kultur att många inte tänker på att den existerar. Den är så inarbetad att många inte förstår vad det är feministerna egentligen bråkar om. Det vill vi också ändra på.

Eftersom det är männen som är förtryckare kommer det an på dem att ändra sig. Det går att göra till exempel genom att lära sig mer om sexismen (den könsmässiga motsvarigheten till rasism) och dess sociala mekanismer. När både kvinnor och män är medvetna om att förtrycket finns, finns också grogrunden till förändringar. Att antalet anmälda våldsbrott mot kvinnor ökat dramatiskt de senaste åren är ett gott tecken, eftersom det snarare tyder på ökad medvetenhet än ökat våld. När våldet göms i "det lilla livet" (dvs i hemmet, långt från den offentliga debatten) är det är ju inget egentligt, synligt problem och behandlas inte heller som ett sådant. Våldet mot kvinnor måste synliggöras! Där tror vi att mansgrupper kan fylla en minst lika viktig funktion som kvinnogrupper.

Den helt avgörande premissen för mansgruppers nödvändighet är den att det inte räcker att formellt vara för jämställdhet. Det måste också till konkreta förändringar både i fråga om mentalitet och praktik. Som konstaterats ovan gäller detta faktiskt både män och kvinnor: männen måste sluta ta sin överordnade ställning för självklar och kvinnor måste sluta acceptera sin underordnade position. Ta en titt på din egen närmaste omgivning (arbetsplat- sen, klassrummet, etc) och bli inte förvånad om du upptäcker att män alltid har rätt, fattar alla viktiga beslut och förlöjligar kvinnor i största allmänhet, samtidigt som kvinnor ger männen rätt, tiger fast de är missnöjda och över huvud taget ges/tar sig väldigt litet utrymme. Yttcingar som de här är helt och hållet sociala vilket innebär att de är fullt möjliga att ändra på. De är också just inget annat än yttringar, inte orsaker. Själva orsaken till sexism står tydligtvis att finna i det faktum att män tjänar på att kvinnor till exempel utför den ojämförligt största delen av allt obetalt arbete i hemmet och att de genom att välja kortare och lägre utbildning inte konkurrerar med männen om samhällets högre positioner. Sexismen är den ideologi som rättfärdigar detta orättvisa förhållande och den tar sig just sådana yttringar som antytts ovan. Det är också en förklaring till det stora motstånd feminismen möter från män. De känner sin maktposition hotad och tar till alla medel för att försvara sina privilegier.

Kvinnor och män är av naturen olika

Många sexister - vare sig de erkänner att de är sexister eller ej - hävdar att kvinnor och män "av naturen" är olika. ohh att detta motiverar den ojämlikhet som råder idag (Argumentet är välkänt. Det har också använts - och används fortfarande! - av rasister för att rättfärdiggöra rasförtryck). Det går att dela in dessa sexister i två grupper.

Medlemmama i den första gruppen sexister som hänvisar till naturens ordning är lite försiktiga. De brukar nöja sig med att hävda att det bevisligen finns f ysiska skillnader mellan kvinnor och män, och att man därför måste vara myycket försiktig i sin kritik av könsrollema och patriarkatet. Kanske är det så, frågar de sig, att dessa fysiska skillnader är det som skapat kvinnors och mäns olika positioner i samhället, och att det skulle vara "onaturligt" att framtvinga något annat.

Vi kan dock ifrågasätta om många av de f ysiska skillnader som idag finns mellan könen verkligen är könsbundna. Vi socialiseras från bamsben lill olika roller och olika sorters fysiska aktiviteter, som formar vår kropp på olika sätt. Samhället pekar på kroppsideal som bland annat pressar mängder med flickor till mer elter mindre kontrollerad självsvält under uppvästen. Sedan de ekonomiska klasskillnadema på 1980-talet började öka igen i Sverige har de fysiska skillnadema mellan LO-anslutnas och högre tjänstemäns barn också börjat öka. Ytterst få drar här slutledningen att dessa skillnader gör LO- anslutnas bam av naturen bättre lämpade för kroppsarbete. Vi anser att vi måste eliminera klass- och könsförtrycket och att detta kommer att sudda ut en del av de fysiska skillnadema.

De som tillhör den andra gruppen är ärligare. De drar konsekvensema av teorin och hävdar att kvinnor rent biologiskt är mindre logiska och sålunda sämre än män på matematik och naturvetenskap, av naturen mer omhändertagande och vårdande än män och därför mer lämpade för (oavlönat) hemarbete.

På 1600-talet, när Västeuropa bestod av bondesamhällen regerade av maktfullkomliga kungar, fanns det inget större behov av naturvetenskaplig forskning och utreckling - de regerande såg helt enkelt ingen användning för sådana kunskaper. Däremot var det (inom adeln) nyttigt att kunna många språk, och framför allt då franska. Detta ledde till att språk och andra humanistiska vetenskaper (som filosofi) hade större status än naturvetenskaper, och - gissa vad! - till den allmänna uppfattningen att kvinnor var mer lämpade för matematik och liknande rent logiska vetenskaper medans männen ansågs vara mer lämpade för språk. Idag lever vi i ett teknokratiskt kapitalistiskt samhälle där rollerna är i stort sett omvända.

Ett liknande exempel på hur produktionens behov påverkar samhällsutvecklingen är att bamen i det antika Grekland lekte med leksaker som drevs av små ångmaskiner. Eftersom det grekiska samhället på denna tid inte hade någon nytta av ångmaskiner utvecklades den inte. Istället föll idén i träta tills behovet av massproduktion ledde till den industriella revolutionen. Först då använde man maskinen i större sammanhang, men hur den fungerade visste man sedan lång tid tillbaka.

Ett annat exempel är de kvinnor som under andra världskriget fyllde de luckor som de manliga arbetarna lämnade i jordbruks- och industriproduktionen. Förutom en normal inlärningsperiod uppstod det inga problem för dessa kvinnor att utföra sådana arbetsuppgifter som klassas som manliga. Fysisk styrka, är inte det ett problem? Sedan när blev det tyngre att köra en traktor eller sköta en motorsåg än att lyfta gamlingar och städa trappor?

Det är också intressant att det är sällan män påstås vara inkapabla att utföra traditionellt kvinnliga uppgifter - om de verkligen vill! Däremot försvaras mäns bristande framgångar i att städa ordentligt, lära sig laga mat eller hålla reda på fasters födelsedag ofta med sexistiska argument som att "det är inget för grabbar", när den verkliga anledningen oftast är ovilja och halvhjärtat intresse. Om de däremot slår in på ett kvinnligt område med ambitioner så blir männen läkare istället för vårdbiträden, gvmnasielektorer istället för småskole- fröknar och mästerkockar istället för kökspersonal.

Skuldpåläggning på kvinnor

En sak som sker i vårt samhälle är en påläggning av skuld på kvinnor när de utsätts för brott, dvs att det är hennes fel. Ta t.ex våldtäkt där det är väldigt vanligt att våldtäktsmannen ej blir dömd eftersom godtagbara argument för våldtäkten kan vara: "Hon hade kort kjol och nätstrumpor på sig.", "Hon ville ju egentligen.", "Vad gjorde du ute så sent ensam?" osv. Någon annans brott mot henne ses som hennes problem och inte som brottsförövarens, och det är hennes fel att hon blev våldtagen. Även medvetet tar hon på sig skulden för brottet och skyddar på så sätt förövaren indirekt.

Om vi sätter in samma argument i en misshandel av en manlig invandrare så blir det väldigt absurt och det märks vilken liten realitet som ligger i argumenten egentligen. Se själv : "Han hade ju turban på sig.", "Han ville bli slagen.". Dessa argumenten skulle ingen dom- stol sätta som någon förmildrande eller friande om- ständighet i brottet, medan samma argument i kvinnans fall ofta helt frikänner brottsförövaren.

Detta visar på att vårt samhälle sätter mannen över kvinnan, då hans argument trots att de saknar förankring i realiteten ändå får gälla som realitet när en kvinna är offret.

I ovanstående text kan det komma kritik mot att "fallen" inte gäller samma brott, men det är inte brottet som är det intressanta utan själva argumenten till varför brottet skedde. Likaså sker det skuldpåläggning av invandrare också, men inte i samma utsträckning som mot kvinnor.

Kvinnors roller i film och litteratur

Nästa gång du är på. bio eller ser en videofïlm så ta och studera vilka roller kvinnorna har, dvs vilka yrken de har, vilken funktion för filmens handling de fyller och hur de reagerar på problem. Resultatet är ofta chockerande om du inte är van.

I bland är det lättare att se om du i tanken byter ut alla kvinnor mot exempelvis svarta. Då blir det plötsligt mycket likt filmer från (främst Ì första hälften av 1900-talet, då alla svarta var lata, dumma och tyckte om att dansa. Burn Hollywood Burn med Public Enemy handlar om just detta. Denna rasistiska rollfördelning har många reagerat mot, och det är svårt att inte få kritik för rasistiska filmer idag (även om de fortfarande före- kommer, med tex araber eller japaner som alternativa syndabockar).

Sexistiska filmer, däremot, väcker sällan debatt, hur uppenbart de än förstärker fördomar om kvinnors och mäns funktioner i samhället. Den kanske vanligaste bilden av kvinnor, åtminstone i actionfilmer, är som offer vars enda funktion är att vänta på vem av männen som vinner. De kan verkligen konstatera att "if the bad guy doesn't get me, then the good guy, will...". Bond-filmerna är bara toppen på isberget.

Det som gäller för filmer gäller också för böcker. Det är alltså ganska sällsynt med böcker där kvinnor har huvudroller. En av oss försökte med hjälp av en bibliotekarie på malmö stadsbibliotek hitta skönlitterära barn- och ungdoms- böcker som handlade om flyktingar i Sverige. Efter ett tiotal böcker om tolvåriga pojkar från alla möjliga delar av världen hittade vi slutligen en som beskrev ett flyktingbarns situation ur en flickas ögon.

Pornografi

Trots att pornografins människosyn är helt förljugen och inte bara bygger på utan också direkt underblåser sexistiska värderingar, är det möjligt att köpa porr- tidningar i snart sagt varje livsmedelsaffär eller bensinmack.

Ofta brukar det framhållas att de tidningar som säljs i livsmedelsbutiker (alltså "herrtidningar") inte är riktiga porrtidningar. Det är fel. Att själva bildmaterialet inte är lika grovt spelar ingen roll, det viktiga är att bildema får en sexistisk funktion i kombination med texten i tidningarna.

Porren bidrar på flera sätt till en snedvriden syn på kvinnor. Till exempel framställs de som objekt, ting att förbruka som kan köpas och säljas. Utvecklingen drivs mot allt råare framställningar, som våldläkt med verktyg och "fistfucking". Våld blir mer och mer sexigt. Dess- utom vill porrindustrin få oss att tro att kvinnor tycker om att bli våldtagna och misshandlade och på andra sätt förnedrade. Kämpa mot kvinnoförtrycket, kämpa mot porren på alla sätt du kan!

Men det finns även en mansbild som det är tänkt att de porrtidningsläsande männen ska identifiera sig med. För att vara en riktig man gäller det bara att få kvinnorna i säng antingen med övertalning eller med våld. För att riktigt förolämpa vår intelligens försöker tidningarna få oss att tro att vi egentligen vill varför machovåldtäktsmän och dessutom att kvinnoma vill att vi ska vara det. Ställer du upp på denna sjuka och ensidiga syn på oss som människor? Vi gör det inte.

Kärnfamiljen

Kärnfamiljen, det vill säga det traditionella "Mamma, pappa, barn" boendet har en rad nackdelar. Först och främst upprätthåller det effektivt könsrollerna, av gammal vana så att säga. Våld inom kärnfamiljen är vanligt, då oftast mot kvinnan eller barnen. Ett boende enligt kärn- familjen isolerar också individen. Enda kontakten med utomstående blir på arbetsplatsen. Då det oftast är kvinnan som sköter huvuddelen av syssloma i hemmet har hon heller inte mycket tid till fritidsaktiviteter utanför hemmet. Skulle en skilsmässa inträffa blir det mycket svårt att ställa om sig till yttervärlden. Detta i synnerhet om tex mannen sticker sin väg med någon annan, då han genast inträder i ett nytt förhållande medans kvinnan står helt ensam i stort sett på gatan.

Den trygghet som uppnås i ett kärnfamiljförhållande är ofta ett argument för att binda sig till varandra. Det är ju inte lätt att vara ensamstående förälder, tex. Denna trygghet är dock delvis inbillad, dock finns ju risken alltid att bli ensamstående kvar och för att inte riskera detta kan folk tvingas stå ut med mycket.

Det finns dock alternativ till kämfamiljen. Till exempel det kollektiva boendet. Bor du kollektivt är det dels mycket svårare att uttöva våld mot någon utan att bli upptäckt, dels blir du inte lika isolerad. Det kan också vara lättare att fördela hushållssysslorna mera rättvist, mellan män, kvinnor och barn. För bamen finns det i ett kollektiv fler än de biologiska föräldrarna knutna nära till barnet.

Det går att bo kollektivt på olika sätt. Alla klarar inte av att dela allt och alla i en storfamilj, det kanske räcker med att de har något gemensamt rum i källaren där alla samlas och äter middag tillsammans, sen kan alla bo i var sin lägenhet för sig, om det så önskas. Det viktiga är bara att det finns någon form av gemensamt boende (till skillnad från gemensamma aktiviteter).

Ett problem som kan uppstå är att lägenheter är byggda för kämfamiljs boende. Ett exempel på ett kollektiv som löst detta är Cigarrlådan i Stockholm. Det är ett hyreshus där kollektivet köper upp alla lägenheter som blir lediga. I källaren har de slagit ut väggar så att stora gemensamma utrymmen har bildats, bland annat ett storkök. En storfamilj bor i tre lägenheter som har förbundits med nya dörrar och andra personer bor i egna lägenheter men är ändå knutna till kolleklivet. Givetvis löses inte alla problem genom att bo kollektivt, de kan säkert förstärkas om ingen medvetet går in för att lösa dem. (Tänk dig fem grabbar och två tjejer som får diska...). Det kan också uppstå helt nya problem, men bara genom att bryta vanan att bo enligt kämfamiljen tvingas vi se på boendet med andra ögon och kan lättare ta itu med problemen.

För eller mot sexism?

En annan sak som kan vara svårförståeligt för en del, är att de förstärker sexismen i samhället om de inte arbetar aktivt emot den.

Detta grundar sig på att genom att vara tyst och inte arbeta för den ena eller andra sidan i teori och praktik, så ger du istället inaktivt ditt godkännande av den norm som föreligger i samhället. Och normen i samhället är att vara sexist. Det är ju alltid mycket enklare att bara följa med strömmen än att försöka simma mot den, men det får till följd att du blir en "Svensson" i den frågan, t.ex. könskvotering, pornografi. För vi befinner oss i flera strömmar samtidigt, och så fort vi inte protesterar så följer vi lugnt med och godtar samhällets norm. En del tror att genom att vara tyst kan du aldrig ställas till svars för det du inte gjort, men resultatet blir som om du håller med de som har makten och alltså godkänner du normen.

Hur bekämpas fördomar?

Fördomar lever ofta på det faktum att de inte diskuteras. Eftersom ingen pratar om dem så ifrågasätts de inte, och ingen understryker om de förutfattade uppfattningar de bygger på verkligen stämmer. Faktum är att de flesta inte tänker på att de har fördomar överhuvudtaget, eftersom de sexistiska fördomarna är så spridda i samhället -i allt från personliga fürhållanden mellan kvinnor och män till löneskillnader- att de upplevs som oantastbara sanningar.

En annan anledning är att frågorna ofta leder till konflikter med och ifrågasättande av några av de attityder och tankar som upplevs som mest personliga- de sexistiska fördomama påverkar vårt sätt att bete oss också mot kvinnor i vår absoluta närhet - och att många därför avfärdar kritik av sexismen med att "just jag" är sådan som om det inte skulle kunna gå att ändra på) eller helt enkelt förtränger problemet. Det tar lite träning och självdistans att upptäcka sexism i ens personliga attityder. Att diskutera med andra och jämföra erfarenheter och tankar hjälper ofta.

För att råda bot på bristen på kritik av sexismen kan man träna sig på att upptäcka när sexistiska fördomar "flyger omkring i luften", och synliggöra dem. Kommentera sexistiska filmer, sexistisk reklam, brist på kvinnoperspektiv i historieundervisningen, sexistiska attityder hos kompisar och på jobbet eller i skolan, sexism i det juridiska maskineriet osv. Ju fler som synliggör sexismen desto fler diskussioner uppstår, och desto fler människor får en extra chans att upptäcka den.

Män Mot Sexism, Malmö

Läsvärda Böcker
Bratenberg, Gerd - Egalias döttrar Vänder upp och ner på våra roller och gör det absurda i samhället uppenbart
Faludi, Susan - Backlash Norstedts, Stockholm,1991 Om kriget mot kvinnorna efter frigörelsevågoma under 60- och 70-talen
Ganetz., Hillevi & Gunnarsson, Eva & Göransson, Anita (red) Feminism och marxism - en förälskelse med förhinder Arbetarkultur, Stockholm,1986 Antologi
Goldman, Emma - Den dansande agitatorn Federativ, Stockholm,1980 Urval essäer om kvinnokamp, auktoritär socialism och våld som metod
Hanmer, Jalna & Saunders, Sheila - Välgrundad rädsla En grannskapsstudie av mäns våld mot kvinnor
Hirdman, Yvonne & Åström, Gertrud (red) Kontrakt i kris. Från ojämlik till ojämställd Carlssons, Stockholm,1992
Holmberg, Carin - Det kallas kärlek .Anamma. Gtiteborg. 1993 En socialpsykologisk studie om kvinnors underordning bland unga jämställda par
Jackson, Margaret - Sexperter mot kvinnors frigörelse. ACCA, Stockholm,1988 Om teorier kring kvinnors sexualitet och deras förtryckarfunktioner
Karlsson, Eva (red) - Kvinnor i arbetarrörelsen Prisma, Stockholm,1975 Huvudsakligen om socialdemokratiska kvinnoförbundet
Kollontatay, Alexandra - Kvinnan och familjen Gidlunds,1976 Arbetarperspektiv på kärnfamiljen
Kollontatay, Alexandra - Kvinnans kamp för politiska rättigheter Gidlunds,1977 Bland annat om förhållandet mellan rena kvinnolfrågor och klassfrågor
Kollontaay, Alexandra Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutrecklingen .Analys av v innans roll i produktionen genom historien, och betydelsen av detta
Laskar, Pia (red) - Anarkafeminism Federativs, Stockholm,1992 Vad är det? Var är det?
Lenin, V.I. - Om kvinnans frigörelse Gidlunds, Stockholm 1971 Artikelsamling om bla dubbelförtrvcket
Lundgren, Eva - Gud och alla andra karlar Natur och kultur, Stockholm,1992 Om kvinnomisshandlare där de själva får berätta om varför
MacDonald, Eileen - Shoot the women first Om varför revolutionära kvinnor är de mest fruktade terroristerna
Månsson, Sven-Axel & Backman, Susanne - Bordell Europa Nej till EG, Stockholm,1992 Om könshandel i EG
Porter, Cathy - Alexandra Kollontai - a biography Virago, London,1980
Rich, Adrienne - Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens Matrixx, Stockholm Om hur vi uppfostras till en sexualitet som fungerar förtryckande
Rich, Adrienne - Kvinnor och ärlighet: anteckningar om lögn Lila perspektiv, Stockholm,1982
Rich, Adrienne - Av kvinna född Rabén och Sjögren,1980 Om moderskapet som erfarenhet och institution
Ravmond, Janice - Forskning om kvinnlig vänskap ACCA, Stockholm,1986 Synliggör kvinnors relationer med kvinnor
Ware, Veronica - Women and the National Front A F & R, Birmingham Om kvinnosyn och kvinnorna i fascistorganisationen NF.
Vicinus, Martha · Independent women - work and community for single women,1850- 1920 Virago Press, London,1985 Historisk översikt
Wikander, Ulla - Delat arbete, delad makt Uppsala universitet, ekonomiskt-historiska institutionen, Uppsala,1992 · Om kvinnors underordning i och genom arbetet - en historisk essä
Wägner, Elin - Väckarklockan Klassiker
Ås, Berit - De fem härskarteknikerna En definition av vanliga förtryckarmetoder som används mot kvinnor
Ås, Berit - Kvinnor tillsammans - en handbok i frigörelse Om hur kvinnoförtryck kan brytas
Pornografi-Verklighet eller Fantasi? Utgiven av Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige En dokumentation av föreläsningar i pornografi
På tal om Porr Utgiven av Kvinnofronten. Innehåller argument för och emot pornografi