Tre dagar som skakade Europa

Kategori: Toppmötesprotester och globaliseringsrörelsen

Vi hade aldrig föreställt oss att protesterna i Göteborg skulle gå så här. Händelserna verkar ha försatt hela etablisemanget - media, polisen och politikerna i ett chocktillstånd. Och chock är nog det närmaste man kan beskriva tillståndet oss alla de folkrörelser som deltog i protesterna i Göteborg. Det kommer att ta ett långt tag för oss att förstå vad vi gått igenom. Vi har i Motkraft försökt skriva om vad som skett dag för dag i Göteborg under toppmötet. Våra texter har ofta blivit torra uppräkningar av hur händelserna gick till, det har inte funnits någon tid att stanna upp, tänka och analysera allt som hänt. Det här är ett första försök att teckna en övergripande bild. För det behövs en alternativ bild, med tanke på hur enhetligt nattsvart de etablerade medias skildringar av protesterna varit. Återigen har det visat vikten av att ha oberoende media. För bilden i företagsägda media är klar: de värnar högre om egendomen än om människor. De blir mer upprörda om trasiga skyltfönster än övergrepp mot folkrörelser och skjutna demonstranter. De senaste dagarna har det inte funnits något utrymme för sociala rörelser att göra sin röst hörda och ge sin skildring. De flesta artiklar är av sådan kvalitet att de lika gärna kunnat trycka alla poliskommuniker rakt av. Vi väntar fortfarande på att de första kritiska rösterna ska höjas.

Göran Persson har i TV försökt utmåla oss som en arm - med allt bättre vapen, stora ekonomiska resurser och bra organiserade. Alla som kommit i kontakt med oss vet att inget av detta stämmer. Den delen av utomparlamentariska vänstern som vi tillhör är organiserad i lösa nätverk. Organiseringen internationellt skedde genom att vi mailade ut inbjudningar internationellt och reste och höll appeller på möten i Europa, som Rosa Luxemburg-manifestationen i Berlin och PGA-mötet i Milano. Hela våren har vi organiserat stödfester för att kunna dra in pengar och det mesta har vi fått lägga ur våra egna fickor. Vi har inte tagit emot några bidrag för vår verksamhet.

I media utmålas vi ofta som en svans till de "seriösa" protesterna. Återigen har denna bild inget med verkligheten att göra. Vi har tagit en stor del av organiserandet av aktiviteterna inför toppmötet, bland annat genom att delta aktivt i Göteborgsaktionen 2001. Göteborgsaktionen hade varit omöjlig utan den frihetliga vänsterns arbete.

Våra aktiviteter har förknippats med kravallerna, våldet och maskerna. Ironiskt nog just när vi sökte nya vägar för protesterna bortom gatukampen. Ya Basta utvecklade vita overall-konceptet för att komma ur den återvändsgränd de såg den italienska autonoma rörelsen hade hamnat i. I Norden var både Globalisering Underifrån och AFA inspirerade av dessa former. Vi valde att arbeta under en betydligt större öppenhet än vi brukat. Vi planerade fantasifulla blockader, där vi skulle pressa oss in fredligt med kropps-skydd för att inte ta skada av polisens batonger. Av dessa aktioner blev det inget av. Polisens insatschef Håkan Jaldung gick tidigt ut och förklarade att han tänkte stoppa alla aktioner innan de inträffade. Därav började toppmötesveckan med tillslag mot skolor och lägenheter. Repressionen slog sönder våra strukturer, de grep våra aktivister, stängde våra möten och beslagtog våra kroppskydd.

Vi tar inte avstånd från kravallerna som utbröt - tvärtom, många av oss deltog aktivt i dem. Men vi kan inte känna det som om det var vi som satte agendan. Alla kravaller som uppstod, skedde efter polisens attacker. På torsdagen ledde omringandet och stormningen av Hvitfeldska gymnasiet till utbrytningsförsök. Samtidigt ledde rensandet av Vasaparken utanför skolan till sammanstötningar. På fredags-morgonen attackerade polisen demonstranterna som gick mot avspärrningarna varefter kravaller utbröt över hela Avenyn. På kvällen hade polisen bestämt att Reclaim the Citys gatufest skulle stoppas till varje pris, stan förseglades med containrar och festen angreps, kravaller utbröt och polisen öppnade eld. När polisen höll sig på avstånd så gick protesterna fredligt till, som torsdagens Bushdemonstration, fredagens Nej till EU-demo och Göteborgsaktionens stora demonstration på lördagen. Göteborgsaktionen förstod mycket tydligt att det bästa sättet att behålla lugnet och ordningen var att få polisen att hålla sig så långt borta som möjligt, och de fick rätt.

Några bilder har etsat fast sig på hornhinnan. Som när sossarna i Göteborg ger rosor till de poliser som skjutit aktivister. Aftonbladets löpsedel som utropar dessa poliser som hjältar. Företagarna i Göteborg som går ut och tackar polisen. Politikerna, media och företagen klappar varandras ryggar.Vi har aldrig blivit så kränkta som under de här dagarna. Svensk polis var den första poliskår att öppna eld mot globaliserings-proteströrelsen. Tre av våra kamrater sköts ned, varav Hannes kämpar för sitt liv. Över hela Göteborg genomfördes godtyckliga omhändertaganden under lördagens undantagstillstånd -"operation sanering" - med inringandet av alla människor på hela området kring Järntorget som klimax. Automatvapenbeväpnade poliser slet ut unga fältbiologer ur deras sovsäckar på lördagens stormning av Schillerska gymnasiet och tvingade dem att ligga i underkläder på marken utanför skolan. De hundratals personer som greps på Hvitfeldska för Globalisering Underifrån förvarade sina overaller där för sin ickevåldsaktion. Tyska aktivister häktas med stöd av utlänningslagens terroristparagraf. Hur kan någon vara förvånad att en sådan här situation exploderar?

Vad var det då vi ville? Från delar av den utomparlamentariska vänstern hade vi satt några konkreta målsättningar att uppnå i Göteborg. Vi ville störa toppmötet, vi ville få polisen att känna att de inte kunde garantera mötets säkerhet och vi ville bryta sossarnas försök att måla upp ett nytt socialt samförstånd kring EU-projektet. EU har som institution bildats för att skapa en europeisk inre marknad och genomföra en nyliberal ekonomisk politik. För majoriteten av europeerna (och världens befolkning) har det inneburit en ökad exploatering där vi tvingats arbeta hårdare, fått det sämre och fått mindre inflytande och makt över våra egna liv. Vi valde att knyta oss an till den globala protestvågen mot ekonomiska toppmöten som tagit fart de senaste åren. Krasst sagt kan vi säga att dessa mål uppnåddes.

Det hade aldrig kommit så mycket folk till Göteborg om det inte var för att vi kunde surfa på den internationella protestvågen mot toppmötena. Det krävdes därför inga resurser eller någon stor organistion för att få folk intresserade av att komma.

Det borde inte ses som konstigt att folk kommer från hela Europa för att protestera mot att beslutsfattarna sitter här och bestämmer en politik som drabbar hela Europa. Men ändå är det just detta som etablisemanget rasar mot.

Ekonomin globalieras. De statliga institutioner som stimulerar ekonomin globaliseras. Människor får förflyttas globalt som passiva objekt, som varan arbetskraft. Men när människor börjar röra sig globalt som aktiva subjekt, oavsett om det rör sig om resor till internationella protester eller att ta sig till Europa - så är det stopp på rörelsefriheten och globaliseringen.

Vi har kallats bakåtsträvare, det har sagts att vi är rädda för förändring. Men vi tror inte på ett Sverige ut ur EU, nationalstaten i alla dess former är idag sammansmälta med kapitalets behov. Vi drömmer inte om någon gyllene välfärdsstat i forntiden. Utan när kapitalet och staterna blir globala måste också de sociala rörelsernas kamp bli globala för att lyckas. Vi är inte emot globalisering, men vi tror på en globalisering underifrån. En organisering av sociala rörelser som sker kring motkonferenser och sociala forum (som i brasilianska Porto Alegre). Det är här som en demokrati i ordets verkliga betydelse börjar ta form, i de globala sociala rörelserna som börjar bli medvetna om sin egen kraft.

Idag känner vi som varit med att organisera protesterna en stor trötthet. Kostnaden har varit stor. Men framåt skymtar många ljusglimtar. Intresset för vår politik har ökat. Vi ska kosta på oss några veckors semester, och sedan tar vi ny sats inför G8s möte i Genova och inför den globala aktionsdagen mot kapitalismen i samband med Världsbankens och IMF:s möte i Qatar i november.

Göteborg må ha drabbat oss hårt - men händelserna dessa dagar har ingjutit kraft och förhoppning i människor över hela världen att bära den globala protestvågen vidare.

Alla människor som deltagit i protesterna i Göteborg, oavsett vad ni gjort, är värda en stor eloge. Ett stort tack till Göteborgsaktionen, och då framför allt de organisationer som varit aktiva i att göra detta samarbete möjligt: SAC, Miljöförbundet Jordens Vänner, Rättvisepartiet Socialisterna, Socialistiska Partiet, AFA och Attac.

Olle M - AFA Stockholm